Spelinspektionen har lämnat en ny redovisning till Finansdepartementet där myndigheten för första gången rangordnar vilka konkreta åtgärder som fungerar bäst för att hindra svenska spelare från att nå casinon utan svensk licens. Redovisningen är en direkt följd av regeringens uppdrag om att motverka deltagande i olicensierat spel, och den pekar samtidigt framåt mot en större förändring av hela spellagen.
Från riktningskriterium till deltagarkriterium
Kärnan i förändringen handlar om hur lagen definierar vilket spel som räknas som svenskt. Idag gäller det så kallade riktningskriteriet, där ett spelbolag bara omfattas av svensk lag om verksamheten anses riktad mot den svenska marknaden, genom språk, valuta eller marknadsföring. Det kriteriet har länge kritiserats för att vara enkelt att kringgå genom att formulera om villkorstexter eller ta bort svenska flaggan från sajten.
En statlig utredare har därför föreslagit att onlinespel som svenskar kan delta i ska omfattas av spellagen även om spelet inte riktas mot Sverige, där den avgörande frågan i stället blir om personer som befinner sig i Sverige kan delta i spelet. Det innebär i praktiken att bevisbördan flyttas. Endast om det framgår att personen deltar i spelet från utlandet ska presumtionen kunna brytas. Den som vill läsa mer om själva lagförslaget och hur det ska stänga dagens kryphål kan göra det i vår tidigare genomgång av hur regeringen vill omdefiniera olagligt spel.
Enligt regeringens promemoria är tanken att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027, vilket ger både myndigheter och operatörer ett drygt år på sig att anpassa sig.
Vilka åtgärder anses mest effektiva
I den färska redovisningen listar Spelinspektionen åtgärderna i den ordning myndigheten bedömer att de faktiskt hindrar svenska spelare från att delta. En av de mest effektiva metoderna som lyfts fram är att stoppa tillgången redan innan spelaren når själva speltjänsten, exempelvis genom geoblockering där svenska IP-adresser identifieras och nekas åtkomst. Tanken är att spelbolag som vill undvika att omfattas av den svenska spellagen måste kunna visa att de aktivt hindrat svenska besökare, inte bara skrivit in ett förbud i användarvillkoren.
Spelbolag kan tydligt ange i sina användarvillkor att tjänsten inte är tillgänglig för personer i Sverige, men det räcker enligt de nya kraven inte som ensam åtgärd. Det kan också handla om begränsningar i marknadsföring, där bolagen undviker kanaler som riktar sig till svenska spelare.
Betalningsflödena i fokus
Vid sidan av geoblockering pekar myndigheten ut betalningsförmedling som ett av de viktigaste områdena att arbeta vidare med. Det handlar inte om att införa en helt ny, bred betalningsblockering, utan om att skärpa och tydliggöra de regler som redan finns. Idag gäller en relativt smal regel i spelförordningen som innebär att betaltjänstleverantörer ska avvisa kortbetalningar som är kodade med en specifik detaljhandelskod kopplad till spelverksamhet, om mottagaren saknar svensk licens. Problemet är att koden sätts av casinots egen inlösare, vilket gör att vissa olicensierade aktörer helt enkelt registrerar sig med en felaktig kod för att kringgå spärren.
Ett av förslagen från utredningen om spellagens tillämpningsområde är därför en ny presumtionsregel. En ny presumtionsregel innebär att betalningsförmedlare ska utgå från att deltagare befinner sig i Sverige om inget annat kan styrkas. Samtidigt föreslås det administrativa främjandeförbudet utvidgas. Det så kallade administrativa främjandeförbudet ska utvidgas, vilket gör att betalningslösningar och tjänster inte längre får erbjudas för att underlätta spel på olicensierade sajter. Det här hänger nära samman med de utmaningar som redan finns kring kanaliseringen, som vi tidigare beskrivit i artikeln om varför kanaliseringen fastnar strax under 85 procent trots skärpta regler.
Marknadsföring och affiliates fortsatt en huvudkanal
Spelinspektionens löpande tillsyn under 2025 och 2026 visar att marknadsföring fortsatt är den viktigaste vägen in för olicensierade aktörer. Marknadsföringen sker idag genom flera olika kanaler, bland annat sociala medier, influencers, banners, sms, sponsrade sökresultat och andra sätt att styra trafik till spelsajter. Under andra halvåret 2025 hanterade myndigheten nio tillsynsärenden som rör främjande av olagligt spel, vilket handlar om olika former av marknadsföring och betalningsförmedling som gynnar aktörer utan svensk spellicens. I ett av fallen skickades ett beslut till en videoplattform, som då tog bort marknadsföringen, och en influencer dömdes senare i tingsrätten för samma typ av främjande.
Myndigheten fortsätter samtidigt att fatta enskilda förbudsbeslut mot utländska operatörer som riktar sig mot svenska spelare, en ström av beslut som har varit nästan månatlig under 2025 och 2026, mot bolag registrerade i bland annat Malta och på Curacao.
Verkligheten är mer komplicerad än lagtexten
Trots de nya förslagen är det ingen som tror att problemet försvinner över en natt. Till vissa sajter har trafiken minskat, men myndigheten betonar att effekten varierar, och en stor utmaning är att de olicensierade bolagen är snabbrörliga och ofta byter domäner för att kringgå reglerna. Samma mönster syns kring betalningar, där kryptovalutor och e-plånböcker gör det svårare att spåra och stoppa transaktioner jämfört med traditionella kortbetalningar.
Nätcasino är fortfarande den del av den svenska spelmarknaden där kanaliseringen är svagast, vilket vi har gått igenom mer utförligt i texten om varför just nätcasino sticker ut som marknadens svagaste länk. Med deltagarkriteriet på väg in i lagstiftningen och en tydligare prioritering av geoblockering och betalningsspärrar från Spelinspektionens sida, finns det ett tydligt regulatoriskt tryck framöver. Frågan är hur snabbt operatörer utanför den svenska licensen anpassar sig, och hur mycket av spelandet som i praktiken flyttar över till mer svårspårade betalsätt istället.
Bli först med att kommentera