Under sommaren 2026 slutförde Spelinspektionen en fördjupad kartläggning av hur spelbolag utan svensk licens marknadsför sig mot svenska konsumenter. Slutsatsen är tydlig men samtidigt oroande för myndighetens fortsatta arbete: marknadsföring pekas ut som en av de viktigaste vägarna in till det olicensierade spelet, samtidigt som just den marknadsföringen håller på att bli svårare att komma åt.
Nio ärenden och en fängelsedom
Under det andra halvåret 2025 hanterade Spelinspektionen nio tillsynsärenden som rör främjande av olagligt spel, vilket handlar om olika former av marknadsföring och betalningsförmedling som gynnar aktörer utan svensk spellicens. De nio ärendena riktades både mot webbplatser som visat marknadsföringsbanners för olagligt spel och mot influencers som marknadsfört sådana aktörer, samt mot betalförmedlare som underlättat transaktioner till och från olicensierade speloperatörer.
Tre av ärendena resulterade i vitesförelägganden. Av dessa överklagades två, medan ett upphävdes, och i övriga fall hade främjandet upphört efter myndighetens ingripande, varför ärendena avslutades utan ytterligare åtgärder. De två överklagade ärendena rörde annonsering på synonymer.se och flashback.org, och i mars 2026 kom domarna. Förvaltningsrätten prövade de två överklagandena från svenska mediebolag som förelagts att stoppa annonser för spelbolag utan svensk licens, och bedömde att Spelinspektionens beslut varit korrekt.
Ännu mer uppseendeväckande var ett brottmål från slutet av 2025. I december 2025 föll en dom i Linköpings tingsrätt där en influencer dömdes till fängelse i två år och nio månader för flera brott, inklusive grovt främjande av olovligt spel, vilket är första gången i Sverige som någon döms för brottet i grov form. Domen markerar en tydlig skärpning jämfört med tidigare år, då ärenden mot enskilda influencers sällan gick längre än till förelägganden.
Marknadsföringen sprider sig över fler kanaler
I den analys som Spelinspektionen färdigställde under andra kvartalet 2026 kartläggs hur marknadsföringen faktiskt går till i praktiken. Marknadsföringen sker idag genom flera olika kanaler, bland annat sociala medier, influencers, banners, SMS, sponsrade sökresultat och andra sätt att styra trafik till spelsajter. Twitch pekas fortfarande ut som en central plattform, delvis för att marknadsföringen kan innehålla tävlingar och leaderboards där deltagare registrerar sig genom influencerns länk och belönas utifrån hur mycket de spelar för under en bestämd period, vilket myndigheten bedömer som särskilt problematiskt eftersom Twitch används av många minderåriga.
Det som oroar myndigheten mest handlar dock om vart marknadsföringen är på väg. Spelinspektionen ser en risk för att marknadsföringen flyttas från öppna plattformar till slutna grupper på bland annat Discord, där influencers kan dela affiliatelänkar, rekommendera insättningsmetoder och beskriva hur geografiska blockeringar kan kringgås, vilket gör det svårare att upptäcka och dokumentera marknadsföringen. Vi har tidigare skrivit mer ingående om hur den här förflyttningen ser ut i praktiken, från öppna livestreams till dolda chattgrupper där rekommendationer och kringgåendetekniker sprids fritt.
Även Telegram och Instagram förekommer i myndighetens genomgång. På Telegram har myndigheten främst sett internationella kanaler, men bedömer att liknande upplägg även kan börja användas för att nå svenska spelare, och på Instagram har svenskspråkiga konton som marknadsför krypto casinon och prediktionsmarknader identifierats. Inläggen saknar enligt rapporten ofta tydlig reklammärkning. Att just prediktionsmarknader dyker upp i sammanhanget är intressant, med tanke på den gråzon som redan omgärdar tjänster av det slaget i Sverige, ett ämne vi tidigare gått igenom när det gäller hur svenska myndigheter ser på plattformar som Polymarket och Kalshi.
Effekten av tillsynen är svår att mäta
Trots att myndigheten vunnit flera domstolsmål och skärpt sin praxis, är det svårt att säga hur stor faktisk effekt insatserna har haft på det totala spelandet hos olicensierade aktörer. Bakgrunden är att cirka 15 procent av spelandet i den konkurrensutsatta delen av marknaden fortfarande sker hos olicensierade aktörer, och kanaliseringsgraden uppskattades till 85 procent under 2024, jämfört med 86 procent året innan. Utvecklingen ligger i linje med vad som tidigare rapporterats om att kanaliseringsgraden har fastnat kring den nivån trots nya regler.
Spelinspektionen själv är ödmjuk inför utmaningen. Arbetet mot olagligt spel är prioriterat, och uppföljningarna visar att tillsynen kan göra skillnad i enskilda ärenden, samtidigt som marknaden förändras snabbt, vilket gör att myndigheten behöver fortsätta kombinera ingripanden med analys och tydlig information.
Vad betyder det för framtiden
Att marknadsföringen rör sig mot mer svåråtkomliga kanaler ställer nya krav på både tillsyn och lagstiftning. Parallellt pågår arbetet med att bygga om själva grunden för vad som räknas som olagligt spel i Sverige, genom det så kallade deltagarkriteriet som föreslås ersätta dagens riktningskriterium. Förslaget innebär i korthet att ett onlinespel ska anses tillhandahållet i Sverige så snart en person som befinner sig här kan delta, oavsett hur bolaget marknadsför sig. Om reformen går igenom kan den i teorin göra det enklare att ingripa mot aktörer även när marknadsföringen sker i dolda kanaler som är svåra att dokumentera i efterhand.
Tills dess är det, enligt Spelinspektionens egna slutsatser, en kombination av juridiska påtryckningar mot mellanhänder som annonsnätverk och webbplatsägare, samt fortsatt bevakning av nya plattformar, som utgör de huvudsakliga verktygen i kampen mot marknadsföring av spel utan svensk licens.
