Domstolen ger Spelinspektionen rätt: Flashback och Synonymer.se ansvarar för spelreklam de säger sig aldrig ha valt

En domarklubba bredvid en bärbar dator med suddiga bannerannonser, som symboliserar domstolens beslut om spelreklam.

Den 3 mars 2026 avgjorde Förvaltningsrätten två mål som väckt stort intresse i spelbranschen. Domstolen prövade överklaganden från Sinovum Media AB, som driver synonymer.se, och Flashback Media Group AB, utgivare av flashback.org. Båda bolagen hade förelagts av Spelinspektionen att sluta visa bannerannonser för spelsajter utan svensk licens, och båda förlorade.

Två förelägganden, två förluster i domstol

Den 3 mars 2026 meddelade Förvaltningsrätten sina domar i de två målen och konstaterade att annonseringen innebär ett främjande av olovligt spel. Domstolen ansåg därför att det funnits grund för myndighetens förelägganden och avslog överklagandena från både Sinovum Media AB och Flashback Media Group AB. Bakgrunden var att myndigheten under hösten 2025 vid upprepade tillfällen observerat reklam för olicensierade casinosajter på båda webbplatserna.

Under hösten 2025 beslutade Spelinspektionen att förelägga båda bolagen att upphöra med marknadsföringen av de aktuella spelsidorna, och Sinovum Media AB ålades att stoppa annonseringen på synonymer.se med ett vite på 600 000 kronor. För Flashback rörde det sig om ett lägre vitesbelopp, men principen var densamma. Sajterna som marknadsfördes drevs av ett bolag som sedan tidigare förbjudits att rikta spel mot den svenska marknaden.

Programmatisk annonsering höll inte som ursäkt

Det mest intressanta med domarna är hur domstolen bemötte bolagens huvudsakliga försvar. Sinovum Media AB uppgav att annonseringen till stor del sker genom programmatisk handel via flera olika annonsnätverk, vilket enligt bolaget gör det svårt att upptäcka och stoppa otillåten reklam innan den visas på webbplatsen. Flashback förde ett liknande resonemang. Företaget beskrev liknande utmaningar och uppgav att direktbokade annonser granskas manuellt men att programmatisk annonsering ibland kan användas för att dölja slutdestinationen genom omdirigeringar eller mellanhänder, samtidigt som bolaget uppgav att det har dialog med sina annonspartners och vidtagit åtgärder för att blockera identifierade domäner.

Spelinspektionen köpte inte det argumentet. Myndigheten menar att det ändå är webbplatsens ansvar att säkerställa att all marknadsföring sker i enlighet med lagen, och att det inte förändrar detta ansvar att annonseringen sker via flera annonsnätverk eller utan direkta avtal med spelbolagen. Domstolen delade den bedömningen fullt ut. I praktiken innebär det att en publicist inte längre kan luta sig mot att den tekniska infrastrukturen kring annonshandel är komplex och delvis automatiserad. Ansvaret ligger kvar hos den som äger sidan där annonsen visas, oavsett hur många led bort från en direkt affärsrelation den befinner sig.

Ett tredje ärende visade motsatsen

Utvecklingen är dock inte entydig. I ett annat och äldre ärende, riktat mot betaltjänstföretaget Zimpler, gick det tvärtom. Spelinspektionen krävde att bolaget skulle sluta erbjuda sina tjänster till olicensierade spelbolag, men Zimpler överklagade och vann i både förvaltningsrätt och kammarrätt. Domstolarna ansåg att myndigheten saknade tillräcklig grund för att utforma föreläggandet på det sätt som gjorts, och Spelinspektionen valde att inte driva frågan vidare. Skillnaden mellan de två utgångarna handlar till stor del om hur tydligt kopplingen mellan tjänsten och det olicensierade spelet kunde bevisas, samt om hur brett ett föreläggande formulerats.

Del av en bredare strategi mot främjande

Under andra halvåret 2025 hanterade Spelinspektionen nio tillsynsärenden som rör främjande av olagligt spel, där det handlade om olika former av marknadsföring och betalningsförmedling som gynnar aktörer utan svensk spellicens. Utöver Sinovum och Flashback riktades tillsyn även mot influencers. I samband med ett vitesföreläggande mot en influencer skickade Spelinspektionen beslutet för kännedom till videodelningsplattformen Twitch, där marknadsföringen ägt rum, och marknadsföringen togs bort från plattformen. Ett annat och betydligt allvarligare fall slutade i fängelse. En influencer dömdes i december 2025 till fängelse i två år och nio månader för flera brott, inklusive grovt främjande av olovligt spel, vilket är första gången i Sverige som någon döms för detta brott i grov form. Hur olicensierat spel sprids via just sociala kanaler och plattformar har beskrivits närmare i en tidigare genomgång av hur marknadsföringen tar sig in via Twitch och Discord.

Spelinspektionens senaste kvartalsuppföljning bekräftar att marknadsföring fortfarande är den viktigaste inkörsporten till olicensierat spel. Under kvartalet har myndigheten arbetat med en fördjupad analys av marknadsföring för olicensierat spel, och analysen visar att marknadsföring fortsatt är en central del av hur olicensierade aktörer når svenska spelare. Marknadsföringen sker i dag genom flera olika kanaler, bland annat sociala medier, influencers, banners, SMS, sponsrade sökresultat och andra sätt att styra trafik till spelsajter. Frågan om hur den typen av reklam förändras och blir svårare att upptäcka har även tagits upp i myndighetens analys av reklam som flyttar in i mer slutna kanaler.

Lagen kan komma att skärpas ytterligare

Domarna mot Sinovum och Flashback kommer samtidigt som en större lagändring är på väg. I dag gäller det så kallade riktningskriteriet, som innebär att ett onlinespel bara omfattas av svensk lag om det bedöms rikta sig mot den svenska marknaden. Regeringen har föreslagit att det kriteriet ersätts av ett deltagarkriterium, där den avgörande frågan i stället blir om personer som befinner sig i Sverige kan delta i spelet. Förslaget beskrivs mer utförligt i artikeln om hur regeringen vill omdefiniera vad som räknas som olagligt spel. Om reformen genomförs blir det ännu svårare för operatörer, mellanhänder och publicister att hävda att de inte visste eller inte kunde veta att spelet var riktat mot svenska konsumenter.

För webbplatser som lever på annonsintäkter, stora som små, är budskapet från förvaltningsrätten tydligt. Automatiserade annonsflöden fritar inte från ansvar, och okunskap om vad som visas på den egna sidan är inget godtagbart försvar när det handlar om marknadsföring av olicensierat spel.