När deltagarkriteriet väntas ersätta riktningskriteriet i spellagen från och med 2027 är det inte bara spelbolagen som får nya regler att förhålla sig till. En av de mest konkreta förändringarna i förslaget rör betalningsförmedlare, alltså de företag som hanterar insättningar och uttag mellan svenska plånböcker och spelsajter. Enligt den promemoria som varit ute på remiss ska dessa aktörer i fortsättningen utgå från att en person som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige också deltar i spelet från Sverige, om inte något annat kan visas.
Presumtionsregeln i korthet
Regeln är tekniskt sett enkel men får stora praktiska konsekvenser. Den som förmedlar betalningar till eller från en spelverksamhet som tillhandahåller olovligt spel ska utgå från att personer som deltar i spelet gör detta från Sverige, om personen är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige. Endast om det framgår att personen deltar i spelet från utlandet ska presumtionen kunna brytas. I praktiken flyttas bevisbördan. Tidigare har det varit svårt för myndigheter att visa att en specifik transaktion faktiskt gällde spel från Sverige, särskilt när spelbolaget inte marknadsfört sig aktivt mot svenska kunder. Med den nya regeln räcker det att kunden bor här, sedan är det betalningsförmedlaren som måste visa motsatsen om den vill undvika ansvar.
Främjandeförbudet vidgas till betalningslösningar
Presumtionsregeln hänger ihop med en annan del av förslaget, det utökade administrativa främjandeförbudet. I promemorian föreslås även att spellagens administrativa främjandeförbud, som innebär att det är otillåtet att främja deltagande i olovligt spel, ska utvidgas när det gäller tillhandahållanden av betalningslösningar och andra liknande ekonomiska eller administrativa tjänster till spelbolag. Det ska inte längre ha någon betydelse huruvida en sådan tjänst är specifikt utvecklad för spelbranschen. Det betyder att generella betaltjänster, inte bara sådana som är byggda specifikt för spelindustrin, kan träffas av förbudet om de används för att flytta pengar till olicensierade sajter. Syftet är tydligt uttalat. Syftet med dessa lagändringar är att utvidgningen av spellagens tillämpningsområde ska få så stora effekter som möjligt, särskilt när det gäller att stoppa betalningsflöden mellan svenska konsumenter och olovligt spel.
Varför det behövs en ny regel
Bakgrunden till förslaget är flera år av frustration hos Spelinspektionen över att befintliga verktyg inte räckt till. Myndigheten har tidigare försökt tvinga betaltjänstföretag att stoppa transaktioner till olicensierade casinon, men fallet mot betaltjänsten Zimpler visade att den rättsliga grunden var svag. Enligt uppgifter överklagade bolaget ett vitesbeslut och fick rätt i både förvaltningsrätt och kammarrätt, då domstolarna ansåg att myndigheten saknade tydligt lagstöd för sitt agerande. Just den typen av rättsliga bakslag är en viktig förklaring till varför regeringen nu vill skriva in en tydligare presumtionsregel direkt i lagtexten, istället för att förlita sig på tolkningar av det befintliga främjandeförbudet.
Regeringen sa nej till ett generellt förbud 2023
Det är värt att notera att ett bredare grepp, ett generellt förbud mot all betalningsförmedling till olicensierat spel, redan diskuterats och avfärdats en gång. Regeringens bedömning: Det bör inte införas något generellt förbud mot betalningsförmedling till spel som saknar nödvändig licens. Istället valde man 2023 att luta sig mot det redan existerande främjandeförbudet, i kombination med skyldigheten för betaltjänstleverantörer att lämna uppgifter till Spelinspektionen. Att man nu återkommer med en mer specifik presumtionsregel visar att den lösningen inte ansetts tillräckligt skarp i praktiken.
Kritik och praktiska utmaningar
Förslaget har inte mötts helt utan invändningar under remissrundorna. Åklagarmyndigheten har pekat på att en mycket vidsträckt kriminalisering riskerar att bli svår att utreda och lagföra i praktiken, medan operatörer som Betsson Nordic varnat för att ett tillsynsarbete som ska omfatta betalningsflöden från hela världen riskerar att bli orimligt att hantera för svenska myndigheter. Samtidigt är flera remissinstanser positiva till att flytta fokus från själva spelbolagen till de betalningskedjor som gör det möjligt för olicensierade aktörer att nå svenska plånböcker överhuvudtaget.
Del av ett större regelpaket
Presumtionsregeln ska inte ses isolerat. Den är en av flera pusselbitar i den större omläggningen av spellagen, där deltagarkriteriet ska stänga kryphålet som gjort det möjligt för utländska casinon att verka mot svenska spelare utan att aktivt rikta sig mot Sverige. Samtidigt har Spelinspektionen redan pekat ut geoblockering och betalstopp som de mest effektiva verktygen mot olicensierade casinon, och myndigheten har även börjat rikta blicken mot leverantörsledet i takt med att leverantörerna tvingas välja sida i regleringen.
Vad väntar 2027
Lagändringarna är tänkta att träda i kraft den 1 januari 2027, ungefär samtidigt som deltagarkriteriet i övrigt börjar gälla. För betalningsförmedlare innebär det ett behov av att bygga om sina rutiner för riskbedömning i god tid. Frågan är om presumtionsregeln blir det verktyg som slutligen får kanaliseringsgraden, som legat kvar strax under 85 procent flera år i rad, att röra sig mot regeringens uttalade mål om 90 procent licensierat spel. Historien med Zimpler visar dock att lagstiftning som ser bra ut på papper inte automatiskt håller i domstol, och det är just den lärdomen regeringen nu försöker väva in i det nya förslaget.
