Sverige är på väg att byta grund för hela sin spellagstiftning. Det så kallade riktningskriteriet, som avgör om ett spelbolag räknas som svenskt utifrån sådant som språk, valuta och marknadsföring, ska ersättas av ett deltagarkriterium. I stället för att fråga om ett bolag riktar sig till Sverige blir den avgörande frågan om en person som befinner sig i landet överhuvudtaget kan delta i spelet.
I stället för att fokusera på om ett onlinespel riktas till Sverige ska spellagens tillämpningsområde utgå från ett deltagarperspektiv, där den avgörande frågan är om personer som befinner sig i Sverige kan delta i spelet. Riktningskriteriet ska alltså ersättas av ett deltagarkriterium. För att ett utländskt bolag ska slippa svensk licens räcker det alltså inte längre att strunta i svensk marknadsföring, bolaget måste aktivt förhindra att svenska spelare kan delta överhuvudtaget.
Tre områden ska stoppa svenska spelare
I mars 2026 redovisade Spelinspektionen ett regeringsuppdrag som konkretiserar vad detta innebär i praktiken. Spelinspektionen redovisar vilka åtgärder onlinespelbolag utan svensk licens kan vidta för att effektivt förhindra deltagande från Sverige, och rapporten beskriver åtgärder som bolagen själva kan genomföra för att begränsa deltagande från Sverige. Åtgärderna delas in i tre områden: åtkomst till spel, registrering samt betalning och uttag, samt avtalsvillkor och användarreglering, och de redovisas i den ordning Spelinspektionen bedömer att de är mest effektiva.
Konkret handlar det om tekniska spärrar som stoppar besökare från Sverige redan innan de når speltjänsten, om att blockera registrering och betalningar från svenska konsumenter, samt om avtalsvillkor som uttryckligen utesluter svenska spelare. Rapporten pekar dock inte ut några enskilda åtgärder som i sig tillräckliga. Rapporten anger inte vilka enskilda åtgärder som är tillräckliga, utan beskriver olika typer av åtgärder som kan bidra till att förhindra deltagande. Det blir alltså en kombination av flera lager av skydd som ska avgöra om ett bolag anses ha gjort tillräckligt för att slippa den svenska spellagen.
Bakgrunden finns i promemorian om spellagens tillämpningsområde, som föreslår att lagändringarna ska stänga det kryphål som länge funnits i lagstiftningen. Syftet med lagändringarna är att utvidgningen av spellagens tillämpningsområde ska få så stora effekter som möjligt, särskilt när det gäller att stoppa betalningsflöden mellan svenska konsumenter och olovligt spel, samtidigt som straffansvaret för brotten olovlig spelverksamhet och främjande av olovligt spel ska justeras. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Nätcasino fortsatt den svaga länken
Bakgrunden till hela reformen är att kanaliseringen till den licensierade marknaden har fastnat under regeringens mål på 90 procent. Spelinspektionen har i en ny undersökning bedömt att kanaliseringsgraden på den konkurrensutsatta svenska spelmarknaden var 84 procent under 2025, vilket kan jämföras med myndighetens bedömning på 85 procent för 2024. Nivån verkar alltså ligga ganska stilla från ett år till nästa, samtidigt som den fortfarande är lägre än regeringens mål om minst 90 procent.
Skillnaden mellan olika spelformer är dessutom stor. I huvudbedömningen ligger nätcasino på 81 procent, medan vadhållning ligger på 96 procent. Ser man till ren besökstrafik blir bilden ännu tydligare. Bara 54 procent av trafiken till casinosidor går till licensierade aktörer, jämfört med 92 procent för vadhållning. Det bekräftar en trend som beskrivits tidigare, att nätcasino förblir den svagaste länken i den svenska spelregleringen trots flera års skärpningar.
Marknadsföringen hittar nya vägar
Samtidigt som lagstiftningen skärps visar Spelinspektionens egen uppföljning att marknadsföring fortfarande är en central kanal för olicensierade bolag att nå svenska spelare. Under andra kvartalet 2026 har myndigheten arbetat med en fördjupad analys av marknadsföring för olicensierat spel, och analysen visar att marknadsföring fortsatt är en central del av hur olicensierade aktörer når svenska spelare. Marknadsföringen sker idag genom flera olika kanaler, bland annat sociala medier, influencers, banners, SMS, sponsrade sökresultat och andra sätt att styra trafik till spelsajter.
Det ligger i linje med vad som tidigare rapporterats om hur marknadsföring mot svenska spelare flyttat till mer svårkontrollerade plattformar, från streamingtjänster till slutna grupper på Discord. En utredare vid myndigheten pekar på att tidiga insatser ofta ger resultat. Vi ser att tydlig information och tidig kontakt kan leda till att aktörer rättar sig, säger Ewa Gabrielsson, utredare på Spelinspektionen. Samtidigt medger myndigheten att arbetet mot de aktörer som främjar olagligt spel, snarare än att bara agera mot spelbolagen själva, är en förutsättning för att komma åt problemet på allvar. Därför är det viktigt att Spelinspektionen även agerar mot de som främjar deltagande i olagligt spel.
Vad händer härnäst
Reformen är ännu inte lag. Förslaget bygger på promemorian Ds 2025:23 och ska enligt planen träda i kraft vid årsskiftet 2026 till 2027. Fram till dess fortsätter Spelinspektionen sitt löpande tillsynsarbete mot enskilda aktörer, samtidigt som myndigheten samlar in underlag om vilka tekniska och avtalsmässiga åtgärder som faktiskt fungerar i praktiken. För spelbolag utan svensk licens innebär det en tydlig signal: om lagen ändras enligt förslaget räcker det inte längre att undvika svensk marknadsföring för att stå utanför spellagens räckvidd, den avgörande frågan blir om svenska spelare rent tekniskt kan delta i spelet överhuvudtaget.
