Under våren 2026 har två parallella spår i den nordiska spelregleringen blivit tydliga. I Sverige konstaterar Riksrevisionen att statens arbete mot spelproblem inte fungerar som det ska, samtidigt som kanaliseringen till den licensierade marknaden fortsätter att röra sig åt fel håll. I Finland händer motsatsen, där en ny och betydligt striktare spellag håller på att ersätta det gamla statliga monopolet.
Riksrevisionen sågar den svenska spelpolitiken
Den 10 februari 2026 publicerade Riksrevisionen rapporten om statens arbete mot problem med spel om pengar. I februari 2026 dömde Riksrevisionen ut statens arbete mot spelproblem som inte effektivt, och rapporten pekade på en samhällskostnad på 11,5 miljarder kronor per år och 350 000 svenskar med spelproblem. Regeringen har sedan dess svarat på kritiken. Riksrevisionen bedömer att statens arbete inte är tillräckligt effektivt och att målet om minskade skadeverkningar av spel ännu inte har nåtts, och särskilt oroande är att spelandet ökar bland barn och unga. Trots detta landade regeringens svar i att inga ytterligare akuta åtgärder bedöms nödvändiga just nu, utöver de reformer som redan är på väg.
Kanaliseringen rör sig åt fel håll
Samtidigt som kritiken mot statens arbete duggar tätt visar Spelinspektionens egen statistik en marknad som har svårt att nå upp till sina mål. Nästan var femte krona som svenskarna spelar på nätcasino hamnar utanför det svenska licenssystemet, och kanaliseringsgraden för nätcasino låg 2025 på 81 procent, resten gick till sajter utan svensk licens, utan svensk tillsyn och utan svensk skatt. Utvecklingen över tid är inte heller särskilt uppmuntrande. Den totala kanaliseringen har fallit från 86 procent 2023 till 84 procent 2025, och tillströmningen till Spelpaus har bromsat in ännu mer. Antalet nya självavstängningar via Spelpaus har fallit tre år i rad, från 18 953 nya avstängda 2023, till 16 306 år 2024 och 13 877 år 2025, en minskning med nästan 27 procent på två år. Ämnet har behandlats tidigare på sajten, bland annat i artikeln om hur kanaliseringen fastnat trots nya regler, och problembilden kring just nätcasino har även lyfts i texten om varför nätcasino förblir marknadens svagaste länk.
Finland väljer en helt annan modell
Bara dagar innan Riksrevisionens rapport landade valde Finland en helt annan väg. Den 9 februari lanserade finska hälsomyndigheten den så kallade 2-4-2-regeln, en konkret riktlinje för ansvarsfullt spelande med max 2 procent av nettoinkomsten, max 4 speldagar per månad och max 2 speltyper. Regeln är frivillig men signalerar en helt annan ambitionsnivå än den svenska modellen.
Skillnaderna sträcker sig långt utöver rekommendationer. Finland införde totalförbud mot spel på kredit redan från 1 januari 2026, medan Sverige inför ett motsvarande förbud den 1 maj 2026, fyra månader senare än grannlandet. När det gäller marknadsföring är kontrasten ännu tydligare. Influencer- och affiliatereklam är totalförbjudet i Finland, medan Sverige tillåter reglerad marknadsföring via tredjepart, och även välkomstbonusar är helt förbjudna i Finland medan Sverige begränsar men tillåter dem. Finland går även längre när det gäller spelares vinster hos olicensierade aktörer. Finland beskattar spelarvinster från olicensierade sajter som inkomst, en mekanism som saknas i Sverige. Till detta kommer ett obligatoriskt B2B-krav för mjukvaruleverantörer som ska gälla från 2028, något som helt saknar motsvarighet i den svenska spellagen.
Marknaden öppnas trots monopolets historia
Reformen i Finland innebär samtidigt att marknaden öppnas för konkurrens efter decennier med statligt monopol genom Veikkaus. Finlands gambling market reached a defining milestone on 1 March 2026, when certain provisions of the new Gambling Act entered into force, enabling gambling companies to begin applying for gambling licences from the National Police Board. Själva marknaden öppnar dock inte förrän sommaren 2027. The provision of licensed gambling services can begin on 1 July 2027, when the Act in its entirety will enter into force. Intresset från operatörshåll har varit stort. Enligt uppgifter från juni 2026 hade uppemot 50 bolag redan lämnat in ansökan, en fördubbling på bara ett par månader.
Flera av de sökande är välkända namn på den svenska marknaden. 24 operatörer hade redan ansökt om spellicens i Finland i april 2026, bland sökande fanns svenska bolag som ATG, Betsson och Kindred, som nu måste anpassa sig till Europas striktaste spelregler. Att svenska bolag aktivt söker sig till ett regelverk som är strängare än det egna landets kan tolkas på flera sätt, dels som ett tecken på att den finska marknaden bedöms som lönsam trots hårda villkor, dels som en signal om att bolagen är beredda att anpassa sig till betydligt tuffare krav när det krävs för marknadstillträde.
Ny ledning för Spelinspektionen
Parallellt med dessa händelser sker även ett ledarskifte hos den svenska tillsynsmyndigheten. Peter Knutsson blir ny generaldirektör och chef för Spelinspektionen, han kommer närmast från rollen som reklamombudsman och tillträder tjänsten den 17 augusti 2026. Han tar över ett uppdrag som innefattar både tillsyn av licenshavare och det fortsatta arbetet mot olicensierat spel, ett område som redan diskuterats i artiklar om hur regeringen vill omdefiniera olagligt spel genom deltagarkriteriet.
Vad betyder det för svenska spelare
De två ländernas olika vägval ger en tydlig kontrast inför de kommande åren. Finland satsar på hårda restriktioner från start i hopp om att snabbt fånga upp spelare som i dag söker sig till utländska sajter, medan Sverige fortsätter med en mer gradvis linje där nya regler som kreditförbudet och skärpta Spelpaus-kontroller införs stegvis. Frågan är om den svenska modellen hinner vända den nedåtgående kanaliseringstrenden innan fler svenska spelare i stället lockas av de marknadsföringsmöjligheter som väntar konkurrenterna i Finland från 2027. Med en ny generaldirektör på plats och fortsatt tryck från både Riksrevisionen och branschorganisationer lär frågan om skärpta regler återkomma i den svenska debatten under hösten.
