Sverige har länge försökt stänga ute spelbolag utan licens genom att jaga dem direkt, med förbudsbeslut, marknadsföringsförbud och betalningsblockering. Problemet är att dessa bolag oftast är registrerade utomlands och når svenska spelare via en vanlig webbläsare, vilket gör dem svåra att komma åt på riktigt. Ett annat verktyg har vuxit i betydelse under de senaste åren, nämligen kravet på tillstånd för spelprogramvara. Det riktar sig inte mot operatören som tar emot insatsen, utan mot leverantören som byggt spelet.
Sedan den 1 juli 2023 måste alla som tillverkar, tillhandahåller, installerar eller ändrar spelprogramvara som används vid onlinespel i Sverige ha ett eget tillstånd hos Spelinspektionen, oavsett om leverantören själv någonsin hanterar en insats. Kravet infördes genom en ändring i spellagens elfte kapitel och trädde i kraft efter proposition 2021/22:242.
74 operatörer, 199 mjukvarutillstånd
Effekten syns i siffrorna. Sverige har idag 74 licensierade operatörer för onlinespel, men bakom dem finns nästan tre gånger så många tillståndspliktiga mjukvarubolag. Tanken är enkel men effektiv. En studio som vill ha sina slots hos de licensierade svenska operatörerna måste samtidigt acceptera att den inte kan leverera samma spel till olicensierade sajter som konkurrerar med dem. Leverantören tvingas välja marknad, inte bara kund.
Att ansöka om tillstånd för spelprogramvara kostar 120 000 kronor, med löpande tillsynsavgifter enligt Spelinspektionens föreskrifter. För en seriös internationell leverantör är det knappast ett hinder, men för en mindre studio vars svenska volymer aldrig skulle motivera pappersarbetet och regelefterlevnaden blir tröskeln betydligt högre. Resultatet är en sortering där de aktörer som vill vara kvar på den svenska marknaden tvingas underkasta sig samma tillsyn som operatörerna själva.
Förbudsbesluten fortsätter komma
Samtidigt fortsätter Spelinspektionen sitt vanliga tillsynsarbete mot enskilda operatörer. Under sommaren 2026 meddelades flera nya förbudsbeslut, bland annat mot Twocent Technology Limited den 29 juni och mot RBGAMING N.V. och Softon Ltd den 9 juli, samtliga förbjudna att erbjuda spel i Sverige utan nödvändig licens. Softon Ltd driver bland annat Aphrodite Casino och Kingdom Casino, medan RBGAMING står bakom flera liknande sajter. Men ett offshorecasino som förbjudits, strukits från betalningskanalerna och stängts av från annonsering har fortfarande en webbplats. Det leverantörsembargot åstadkommer är att sajten riskerar att sakna spel värda att spela på.
Spelinspektionens genomgång av andra kvartalet 2026 visar samma mönster i mindre skala. Nya tillsynsärenden öppnades mot misstänkta operatörer, och flera av dem rättade sig under handläggningen, vilket gjorde att ärendena kunde avslutas utan vidare åtgärd. Myndigheten pekar också ut marknadsföring, som sprids via sociala medier, influencers, sponsrade sökresultat och sms, som en central kanal för hur olicensierade aktörer fortsätter nå svenska spelare.
Nätcasino drar ner kanaliseringen
Att leverantörssidan får mer uppmärksamhet hänger ihop med att just nätcasino är den spelform där kanaliseringen är svagast. Enligt Spelinspektionens rapport för 2025 uppgick kanaliseringsgraden för den konkurrensutsatta marknaden som helhet till 84 procent, en liten nedgång från 85 procent året innan. För vadhållning låg siffran på hela 96 procent, medan nätcasino stannade på 81 procent, vilket gör segmentet till den största utmaningen för den reglerade marknaden. Som en del av kartläggningen identifierade Spelinspektionen 2 186 webbplatser utan svensk licens, av vilka 976 var renodlade nätkasinon och ytterligare 800 kombinerade casino och vadhållning. Läsare som vill fördjupa sig i varför just casinosegmentet halkar efter kan läsa mer i artikeln om nätcasinots ställning som marknadens svagaste länk, liksom i den tidigare genomgången av hur kanaliseringsgraden fastnat kring 84 procent trots nya regler.
Deltagarkriteriet ska täta fler hål
Leverantörstillståndet löser inte allt. Det tillämpningsområde som regeringen valt vid omregleringen innebär att det fortfarande inte är olagligt för utländska bolag att erbjuda spel på internet till svenska spelare, så länge sajten inte presenteras på svenska, inte marknadsförs mot Sverige och inte erbjuder spel i svenska kronor. Det är bakgrunden till förslaget om ett deltagarkriterium i promemorian Spellagens tillämpningsområde, som lämnades till regeringen i september 2025. Kriteriet skulle utgå från var spelaren faktiskt befinner sig snarare än hur bolaget marknadsför sig, vilket beskrivs mer utförligt i artikeln om hur regeringen vill omdefiniera olagligt spel. I mars 2026 fick Spelinspektionen dessutom i uppdrag att redovisa vilka åtgärder onlinespelbolag utan svensk licens själva kan vidta för att förhindra deltagande från Sverige, uppdelat i tre områden: åtkomst till spel, registrering samt betalning och uttag.
Vad betyder det för spelaren
För den vanliga spelaren märks förändringen knappast direkt. De flesta möter fortfarande det licensierade systemet, Spelinspektionens egen enkät uppskattar att 94 procent av spelarna använt en licensierad aktör under 2025. Men skillnaden mellan den siffran och kanaliseringsgraden på 84 procent visar att en mindre grupp spelare står för en oproportionerligt stor del av omsättningen utanför systemet, och att den gruppen till stor del rör sig i just nätcasinosegmentet. Kombinationen av leverantörstillstånd, fortsatta förbudsbeslut och ett eventuellt deltagarkriterium pekar mot en strategi där staten försöker angripa problemet från flera håll samtidigt, snarare än att förvänta sig en enskild lösning.
