Spelpaus.se fortsätter att växa i en takt som få hade räknat med när tjänsten infördes 2019. Enligt den senaste avläsningen från räknaren på webbplatsen var 144 237 personer avstängda från licensierat spel den 3 oktober 2026.
Enligt räknaren på Spelpaus.se var 144 237 personer avstängda från spel den 3 oktober, jämfört med knappt 138 000 vid halvårsskiftet. Det är en ökning med drygt 6 000 personer på bara några månader, en siffra som sticker ut även i en trend som varit stadigt stigande i flera år.
Från 20 000 till nästan 145 000 på sju år
När Spelpaus lanserades tillsammans med den nya spellagen 2019 var det en förhållandevis liten grupp som använde tjänsten. När Spelpaus lanserades 2019 hade omkring 20 000 personer registrerat en avstängning, och vid utgången av 2025 hade siffran passerat 122 000. Utvecklingen har alltså varit kraftig och jämn, med undantag för en kort period tidigare i år då siffrorna faktiskt vände nedåt något.
Vid utgången av andra kvartalet var knappt 138 000 personer registrerade i Spelpaus, vilket var 0,7 procent färre än vid slutet av första kvartalet, enligt branschrapportering. Den nedgången visade sig alltså bli kortvarig. Redan under tredje kvartalet vände kurvan upp igen, och ökningen mellan halvårsskiftet och början av oktober var betydligt större än den tillfälliga minskningen dessförinnan.
Nya verktyg ska göra det enklare att pausa
En del av förklaringen till de senaste siffrorna kan ligga i att Spelinspektionen under sommaren gjorde det enklare att ta en kortare paus. Sedan den 29 juni 2026 finns ett nytt alternativ på Spelpaus.se där det går att stänga av sig från spel i tio dagar, den kortaste perioden hittills. Tidigare var en månad den kortaste tiden man kunde välja, vilket för många spelare kan ha känts som ett för stort steg att ta bara för att behöva andas ut en kort period.
Precis som tidigare går ingen avstängning att ångra eller avsluta i förtid, och när perioden löpt ut aktiveras spelkontona automatiskt igen om inte spelaren väljer en ny avstängning. Tanken är att sänka tröskeln för den som känner att spelandet håller på att glida iväg, utan att behöva låsa ut sig själv i flera månader eller mer.
Samtidigt har själva kontrollsystemet bakom Spelpaus skärpts rejält. Spelinspektionen har beslutat om en ny föreskrift som reglerar hur licenshavare ska genomföra kontroller mot det nationella självavstängningsregistret, där bolagen bland annat måste använda sina unika anslutningsuppgifter vid varje kontroll. Föreskriften, som går under beteckningen SIFS 2026:3, trädde i kraft den 1 augusti 2026 och innebär att en kontroll först räknas som genomförd när systemet faktiskt bekräftat om personen är avstängd eller inte. Det ska minska risken för tekniska luckor där avstängda spelare ändå slinker igenom.
Ny generaldirektör pekar ut riktningen
Förändringarna på Spelpaus sker samtidigt som Spelinspektionen fått ny ledning. Regeringen har utsett Peter Knutsson till generaldirektör och chef för Spelinspektionen, och han tillträdde tjänsten den 17 augusti 2026. Knutsson kommer närmast från rollen som reklamombudsman och har en bakgrund som jurist med gedigen kunskap om konsumentfrågor och konsumentlagstiftning, och har tidigare arbetat åt EU-kommissionen och som rådgivare åt Finansinspektionen.
Under sina första månader på posten har Knutsson varit tydlig med vilka frågor han prioriterar. Han har lyft fram fyra områden som blir särskilt viktiga framåt: omvärldsbevakning och trendanalys, tillsyn, tydliga regler och förebyggande arbete mot överdrivet och skadligt spelande. Det är en inriktning som ligger i linje med den väg myndigheten redan slagit in på, men det återstår att se hur mycket en ny generaldirektör faktiskt förmår förändra i praktiken.
Vad säger siffrorna egentligen
Ökningen i Spelpaus kan tolkas på flera sätt. Å ena sidan kan den ses som ett tecken på att fler spelare blivit medvetna om sitt spelande och väljer att ta kontroll, särskilt med nya och mer lättillgängliga verktyg som tiodagarsspärren. Å andra sidan väcker den stigande kurvan samma gamla fråga som ställts i flera av Spelinspektionens egna rapporter: vart tar alla avstängda spelare vägen när de inte längre kan spela hos licensierade bolag i Sverige?
Frågan är inte ny. Som tidigare granskningar visat är en egen avstängning via Spelpaus den vanligaste anledningen till att spelare söker sig till sajter utan svensk licens, eftersom dessa aktörer inte är anslutna till det svenska registret och därför inte blockerar kontot. Ju fler som stänger av sig, desto större blir i teorin den grupp som kan frestas att hitta vägar runt systemet istället för att helt sluta spela.
Det sammanfaller också med andra skärpningar på marknaden under året. Sedan den 1 april 2026 går det inte längre att använda kreditkort för insättningar hos svenska casinon, en åtgärd som ska motverka överskuldsättning. Flera bedömare har pekat på att strängare regler hos de licensierade bolagen, i kombination med en växande Spelpaus-population, riskerar att driva spel mot sajter utan svensk licens där varken kreditförbudet eller insättningsgränserna gäller. Samtidigt visar marknadsstatistik att omkring 16 procent av svenska spelare redan spelar hos operatörer utanför den svenska licensmarknaden, en andel som varit svår att få ner trots flera års skärpta regler.
För Spelinspektionen och den nya generaldirektören blir balansgången därför densamma som tidigare år: att göra Spelpaus och de licensierade bolagen attraktiva nog och tillräckligt skyddande, utan att samtidigt skapa ett incitament för fler spelare att lämna systemet helt. Höstens siffror visar i alla fall att verktyget används flitigare än någonsin, frågan är bara vad det betyder för helheten.
