Den svenska spelmarknaden växer. Bolag med svensk licens omsatte 7,4 miljarder kronor under andra kvartalet 2026, en ökning med 5,1 procent jämfört med samma period året innan. Onlinespel och vadhållning stod för drygt 4,9 miljarder kronor av det, en uppgång på över 7 procent. På pappret ser utvecklingen stark ut. Men parallellt med tillväxten pekar Spelinspektionens senaste rapport på ett problem som verkar bita sig fast, en stor del av spelandet sker fortfarande hos bolag som aldrig sökt eller fått svensk licens.
84 procent, en siffra som inte rör sig
Varje år mäter Spelinspektionen den så kallade kanaliseringsgraden, alltså hur stor andel av spelandet på den konkurrensutsatta marknaden som sker hos licensierade aktörer. I juni presenterades mätningen för 2025, och resultatet landade på 84 procent, en procentenhet lägre än året innan. Det betyder i praktiken att ungefär var sjätte krona i den konkurrensutsatta delen av marknaden spelas hos bolag som saknar svensk licens.
Siffran är långt ifrån katastrofal i ett historiskt perspektiv. Före omregleringen 2019 bedömdes kanaliseringsgraden ligga klart under 50 procent, så dagens nivå representerar en betydande förbättring. Problemet är snarare att utvecklingen gått åt fel håll sedan toppen kring 2023, och att regeringens uttalade mål om minst 90 procent känns allt mer avlägset. Samma fråga diskuteras i detalj i artikeln om varför kanaliseringen fastnat trots det utvidgade kreditförbudet.
Nätcasino det stora läckaget
Bakom helhetssiffran döljer sig stora skillnader mellan spelformer. Vadhållning har en kanaliseringsgrad på hela 96 procent, medan nätkasino bara når 81 procent. Mätningar baserade på internettrafik pekar på en ännu lägre siffra för casinosegmentet specifikt, vilket bekräftar bilden av att det är just nätkasino som utgör den svenska spelmarknadens svagaste länk. Myndigheten har identifierat totalt 2 186 webbsidor utan svensk licens fram till april 2026, och majoriteten av dessa erbjuder nätkasino eller en kombination av kasino och sportspel.
Det handlar alltså inte om ett litet antal udda sajter i marginalen, utan om en omfattande skuggmarknad som svenska spelare har god tillgång till, ofta via sökmotorer, affiliates och sociala medier.
Spelpaus den vanligaste anledningen
En av de mer talande delarna i Spelinspektionens rapport handlar om varför spelare över huvud taget söker sig bort från licenssystemet. Enligt myndighetens enkätundersökning är den vanligaste anledningen till att spela hos ett olicensierat bolag att personen har stängt av sig via Spelpaus. Det är ett mönster som redovisats tidigare och som också tas upp i genomgången av varför avstängda spelare blir den största drivkraften till spel utan licens. Samtidigt fortsätter antalet avstängda att öka. Vid utgången av 2025 var omkring 134 500 personer avstängda, och siffran hade stigit till knappt 138 000 efter andra kvartalet 2026, en utveckling som också beskrivs närmare i artikeln om hur Spelpaus slår nya rekord trots nya verktyg för spelansvar.
Det skapar en paradox som Spelinspektionen själv lyfter fram. Ju fler som stänger av sig från den reglerade marknaden, desto större blir i teorin trycket mot olicensierade alternativ där Spelpaus inte gäller. Verktyget som ska skydda spelare riskerar samtidigt att trycka vissa av dem mot sajter utan insättningsgränser, kreditförbud eller någon annan form av svenskt konsumentskydd.
Myndigheten vill ha nya verktyg
I mars 2026 lämnade Spelinspektionen en rapport till regeringen med konkreta förslag på hur det olicensierade spelandet kan minskas. Förslagen handlar om tre huvudområden, att göra det svårare för svenska spelare att nå sajterna över huvud taget genom geoblockering, att stoppa registreringar och betalningar från svenska konton, samt att skärpa de avtalsvillkor operatörerna använder sig av. Tanken är att ett bolag som inte aktivt vidtar sådana åtgärder i praktiken ska anses tillhandahålla spel i Sverige, oavsett vad som står i de formella villkoren.
Det hänger direkt ihop med den större lagändring som väntas träda i kraft den 1 januari 2027, då det så kallade riktningskriteriet ska ersättas av ett deltagarkriterium. I dag omfattas bara spel som aktivt riktar sig mot den svenska marknaden av spellagen. Med ett deltagarkriterium räcker det att en person som befinner sig i Sverige kan delta i spelet för att lagen ska anses tillämplig, oavsett språk, valuta eller marknadsföring. Reformen beskrivs mer utförligt i artikeln om hur deltagarkriteriet ska stänga kryphålet för utländska casinon.
En marknad i två hastigheter
Sammantaget ritar statistiken upp en bild av en marknad som rör sig i två riktningar samtidigt. Den licensierade sidan fortsätter växa i omsättning, drivet av både vadhållning och nätcasino, samtidigt som andelen som läcker ut till olicensierade aktörer legat still eller till och med ökat något de senaste åren. Så länge nätkasino förblir det svagaste segmentet och Spelpaus fortsätter att vara den vanligaste orsaken till att lämna licenssystemet, kommer kanaliseringsgraden sannolikt att förbli en av de mest diskuterade siffrorna i den svenska spelbranschen, särskilt i väntan på att deltagarkriteriet och de nya tillsynsverktygen ska börja gälla fullt ut.
