Spelproblem bland unga män har gått från att vara ett begränsat fenomen till ett samhällsproblem som regeringen nu tar tag i med en särskild utredning. Bakgrunden är ny statistik som visar en kraftig ökning på bara några år, och en oro för att spelandet inte bara leder till ekonomiska skador utan även kan utnyttjas av kriminella nätverk.
Nästan dubbelt så många drabbade sedan 2021
Spel om pengar har blivit ett allt större problem bland unga män. Bland män mellan 18 och 29 år hade 19 procent någon grad av spelproblem eller riskerade att utveckla problem under 2025. Fyra år tidigare var motsvarande andel 11 procent. Siffrorna kommer från undersökningen Vanor och konsekvenser 2025 från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, där totalt över 45 000 personer deltog.
Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN, konstaterar att nästan var femte man i åldern 18 till 29 år har eller riskerar att få problem med sitt spelande, vilket är nästan dubbelt så mycket som 2021. Till skillnad från den kraftiga ökningen bland unga män har utvecklingen i befolkningen som helhet varit betydligt mer måttlig. Bland samtliga vuxna mellan 18 och 84 år ökade andelen med någon grad av spelproblem eller risk för spelproblem från 4 till 6 procent mellan 2021 och 2025.
Regeringen tillsätter bred utredning
Den 3 september meddelade regeringen att en särskild utredning ska granska spel om pengar bland barn och unga vuxna. Sjukvårdsminister Elisabet Lann beskriver utvecklingen som allvarlig och säger att spelproblem är ett allvarligt och snabbt växande samhällsproblem framför allt bland unga män, och att det på bara några år skett en fördubbling av riskabelt spelande där en av fem är drabbade. Finansmarknadsminister Niklas Wykman pekar samtidigt ut den ojämna könsfördelningen och menar att pojkar och unga män är kraftigt överrepresenterade bland dem som fastnar i spelmissbruk.
Utredningens uppdrag är ovanligt brett. Utöver att se över marknadsföring och skyddsåtgärder ska utredaren också undersöka om spelmarknaden används för att hitta och utnyttja sårbara unga i kriminell verksamhet, och vid behov föreslå åtgärder som motverkar sådan rekrytering. Enligt en fördjupad genomgång av uppdraget ska man specifikt undersöka om sårbara unga rekryteras till kriminell verksamhet genom exempelvis spelkonton, penningöverföringar eller skulder kopplade till spel, samtidigt som regeringen påpekar att man inte har presenterat några uppgifter om hur vanligt detta är, varför kartläggningen först ska fastställa problemets omfattning.
Gränslandet mellan dataspel och spel om pengar
En central del av uppdraget handlar om det som ofta kallas gråzonen mellan gaming och gambling. Utredaren ska kartlägga befintliga insatser för att begränsa barn och ungas tillgång till lotteriinslag, kasinoinslag och liknande i dataspel samt analysera behovet av ytterligare åtgärder. Samtidigt klargör regeringen att uppdraget inte innebär att alla slumpbaserade köp i dataspel automatiskt ska klassas som spel om pengar, utan att den juridiska gränsdragningen ingår i det fortsatta arbetet.
Frågan är inte ny. Redan i en tidigare kartläggning konstaterade Folkhälsomyndigheten att många dataspel innehåller lotteriliknande inslag som lootlådor, som i många fall fungerar som en introduktion till spel om pengar, och att köpa lootlådor tidigt i livet har visat sig vara en riskfaktor för att senare spela om pengar och få spelproblem. Marknadsföringen spelar också en roll i sammanhanget, något som redaktionen tidigare berört i granskningen av hur olicensierat spel marknadsförs mot yngre målgrupper via streamingtjänster och slutna nätverk.
Tidsgränser, ekonomisk prövning och stöd via Spelpaus
Utredaren ska också väga tyngre reglering mot risken att spelare i stället söker sig till aktörer utan svensk licens. Utredningen ska analysera behovet av att granska unga spelares ekonomiska situation vid spel samt överväga obligatoriska tidsgränser vid spelande. En sådan åtgärd skulle likna diskussionen kring automatiska spelfunktioner som redan pågår inom branschen, där frågan om gränser för autospel splittrat remissvaren till Spelinspektionen.
Regeringen vill dessutom se ett förstärkt stöd kopplat till Spelpaus. Utredningen ska slutligen se över möjligheten till stöd vid avstängning i spelpaus.se, eftersom systemet i dag i första hand stoppar tillgången till spel snarare än att adressera orsakerna bakom problemen.
Balansgången mot den olicensierade marknaden
Ett återkommande tema i uppdraget är att skärpta regler för den licensierade marknaden riskerar att driva spelare bortom myndigheternas räckvidd. Utredaren ska väga nya skyddsåtgärder mot risken att spelandet ökar hos spelbolag utan svensk licens, eftersom spel hos sådana bolag inte omfattas av den svenska spelregleringens skydd. Samma dilemma har synts i tidigare rapportering om hur kanaliseringen fastnat kring 84 procent trots ett nytt kreditförbud i spellagen, vilket visar hur svårt det är att skärpa spelaransvaret utan att samtidigt pressa spelare mot oreglerade alternativ.
Utredningen ska också ta hänsyn till internationella erfarenheter. I syfte att identifiera möjliga åtgärder i Sverige för att skydda barn och unga vuxna ska utredningen analysera andra länders reglering, vilket kan ge underlag för mer träffsäkra förslag än om Sverige agerar helt på egen hand.
Vad händer nu
Uppdraget är omfattande och tidsplanen lång. Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2028, vilket ger utredaren gott om tid att både kartlägga problemets omfattning och testa olika förslag mot remissinstanser innan några konkreta lagändringar blir aktuella. Fram till dess fortsätter både Spelinspektionen och andra myndigheter att samla in data om hur ungas spelvanor utvecklas, vilket sannolikt kommer att forma vilka av de föreslagna åtgärderna som till slut blir verklighet.
