Under sommaren har flera rapporter från Spelinspektionen och oberoende analytiker målat upp en bild av en svensk spelmarknad som rör sig åt fel håll på flera mätpunkter samtidigt. Kanaliseringsgraden sjunker, antalet nya frivilliga avstängningar minskar och marknadsföringen för spel utan svensk licens blir allt svårare att övervaka. Tre trender som var för sig kanske inte väcker stor uppmärksamhet, men som tillsammans ger en tydligare bild av var svensk spelreglering står inför 2027.
Kanaliseringen fastnar långt under målet
Spelinspektionen har i en ny undersökning bedömt att kanaliseringsgraden på den konkurrensutsatta svenska spelmarknaden var 84 procent under 2025, vilket kan jämföras med myndighetens bedömning på 85 procent för 2024. Samtidigt är den fortfarande lägre än regeringens mål om minst 90 procent. Skillnaden mellan spelformerna är stor. Vadslagning ligger på 96 procent av spelandet hos licensierade bolag, medan nätkasino uppskattas till 81 procent.
Samma licenssystem lyckas bättre med att hålla kvar vadhållning än casinospel inom reglerade miljöer, och det är därför nätcasino drar ned helheten mer än andra spelformer. Det är ett mönster som redan uppmärksammats på svensk spelmarknad tidigare, där nätkasino länge pekats ut som den svagaste länken trots flera skärpningar i lagstiftningen. Enligt en granskning som bygger på nationella myndighetsdata omsatte den reglerade marknaden 28,2 miljarder kronor netto under 2025, samtidigt som miljardbelopp bedöms försvinna till operatörer utan svensk licens varje år.
Fler totalt i Spelpaus, men färre som ansluter sig
Samtidigt som kanaliseringen sjunker syns en motsägelsefull trend i statistiken kring Spelpaus. Å ena sidan fortsätter det totala antalet registrerade avstängningar att öka, och nästan 138 000 personer var registrerade i Spelpaus vid utgången av första kvartalet 2026, en ökning med 2,6 procent jämfört med föregående kvartal. Å andra sidan visar en separat sammanställning att antalet nya avstängningar som tillkommer varje år faller tydligt. Antalet svenskar som varje år stänger av sig från allt spel via Spelpaus.se har fallit tre år i rad, från 18 953 nya avstängda 2023, till 16 306 år 2024 och 13 877 år 2025, en minskning med nästan 27 procent på två år.
Analytikern bakom sammanställningen är tydlig med att inget orsakssamband är bevisat, men konstaterar att Spelpaus stänger endast dörren till den licensierade marknaden och att en avstängning inte gäller spelsajter utan svensk licens. Det är samma problematik som lyfts fram i tidigare granskningar av kasinospel som fortsätter finnas kvar utanför Spelpaus-systemet. Spelinspektionen har samtidigt försökt göra verktyget mer flexibelt genom att i somras införa en ny avstängningsperiod på tio dagar, som komplement till de tidigare alternativen på en, tre och sex månader samt tills vidare.
Marknadsföringen flyttar till svårövervakade kanaler
Den kanske mest konkreta förklaringen till varför olicensierat spel fortsätter locka svenska spelare finns i Spelinspektionens egen analys av marknadsföring, som slutfördes under andra kvartalet 2026. Analysen visar att marknadsföring fortsatt är en central del av hur olicensierade aktörer når svenska spelare, och att marknadsföringen sker genom flera olika kanaler, bland annat sociala medier, influencers, banners, SMS och sponsrade sökresultat.
Rapporten pekar särskilt ut hur marknadsföringen förändras när myndigheten trappar upp sin tillsyn. Antalet större influencers som marknadsför olicensierat spel mot svenska konsumenter har minskat, men vissa har fortsatt sin verksamhet mot en internationell publik eller flyttat sina sändningar till den konkurrerande plattformen Kick. Samtidigt varnar myndigheten för nästa steg i utvecklingen. Spelinspektionen ser en risk för att marknadsföringen flyttas från öppna plattformar till slutna grupper på bland annat Discord. Det ligger i linje med tidigare rapportering om hur marknadsföringen för olicensierat spel redan flyttat mellan Twitch och dolda chattgrupper.
SMS-utskick är enligt myndigheten fortsatt ett av de vanligaste sätten att nå spelare direkt. Marknadsföring via SMS hör till de vanligaste tipsen som lämnas till Spelinspektionen, och utskicken kommer ofta från okända avsändare med länkar till spelsajter, där vissa meddelanden till och med framhåller möjligheten att fortsätta spela trots en aktiv avstängning via Spelpaus. Att spåra vem som ligger bakom utskicken är svårt, eftersom sajterna ofta saknar tydliga uppgifter om ägare och tillsynen försvåras av att meddelandena förmedlas genom flera tredjepartsaktörer, vilket gör att utskicken snabbt kan flyttas till en annan leverantör om en blockeras.
Deltagarkriteriet ska täppa till kryphålet
Den bakomliggande frågan i alla dessa rapporter är densamma som drivit lagstiftningsarbetet det senaste året. Dagens spellag bygger på ett riktningskriterium, där ett utländskt bolag bara omfattas av svensk lag om det aktivt riktar sig mot den svenska marknaden. I dag omfattas bara spel som riktar sig mot Sverige av spellagen, vilket har gjort det möjligt för utländska aktörer att undgå reglering genom att undvika svenska språket eller valuta, samtidigt som svenska spelare ändå kunnat delta.
Regeringens förslag om att i stället införa ett deltagarkriterium för att stänga det här kryphålet har varit på remiss under året. Riktningskriteriet tas bort och ersätts av ett deltagarkriterium, vilket innebär att spel som svenskar kan delta i omfattas av lagen. Enligt de senaste tidsplanerna väntas den delen av reformen träda i kraft först under 2027, efter att kreditförbudet redan skärpts under våren 2026.
Vad betyder det för spelare och marknad
Sammantaget visar bilden att lagstiftningen rör sig i rätt riktning på pappret, men att verkligheten på nätet förändras minst lika snabbt. Så länge olicensierade sajter kan marknadsföra sig via nya kanaler och locka spelare som redan stängt av sig, riskerar både kanaliseringsmålet och skyddsverktygen som Spelpaus att tappa i genomslag. För den enskilda spelaren är rådet detsamma som myndigheten återkommande upprepar, att välja aktörer med svensk licens ger tillgång till självavstängning och andra skyddsåtgärder som helt saknas hos operatörer utan tillstånd.
