Sedan den svenska spellagen trädde i kraft i januari 2019 har Spelinspektionen publicerat 372 tillsynsärenden i sitt beslutsregister. Av dessa rör 106 olagligt spel i någon form, framför allt förbudsförelägganden mot utländska operatörer som riktat sig mot svenska spelare utan licens. Men när man letar efter ärenden som specifikt bär etiketten främjande av olovlig spelverksamhet, alltså beslut mot de aktörer som hjälper olicensierade casinon att nå svenska spelare, hittar man bara tre stycken på över sju år.
Det är en anmärkningsvärt låg siffra med tanke på hur ofta myndigheten och politiker pekat ut marknadsföring och betalningsförmedling som de viktigaste vägarna in till det olicensierade spelet. Marknadsföringen har länge lyfts fram som olicensierade casinons svagaste punkt, men verktyget som ska stoppa den tycks användas ytterst sparsamt.
Nio ärenden, tre vitesförelägganden
Under andra halvåret 2025 hanterade Spelinspektionen nio tillsynsärenden som rörde främjande av olagligt spel. Det handlade om olika former av marknadsföring och betalningsförmedling som gynnar aktörer utan svensk spellicens. De nio ärendena riktades mot både webbplatser som visat marknadsföringsbanners för olagligt spel och mot influencers som marknadsfört sådana aktörer, samt mot betalförmedlare som underlättat transaktioner till och från olicensierade speloperatörer.
Av de nio ärendena resulterade tre i vitesförelägganden. Två av dessa har överklagats, medan ett har upphävts. I de övriga fallen upphörde främjandet efter myndighetens ingripande, varför ärendena avslutades utan ytterligare åtgärder. De två överklagade besluten ligger nu i Kammarrätten i Jönköping, och utfallet där kommer att få stor betydelse för hur långtgående myndighetens befogenheter faktiskt är.
Ett rättsfall som satte avtryck
I december 2025 föll en dom i Linköpings tingsrätt som fick betydligt mer uppmärksamhet. En influencer dömdes till fängelse i två år och nio månader för flera brott, bland annat grovt främjande av olovligt spel. Det var första gången i Sverige som någon dömdes för detta brott i grov form. Enligt uppgifter om ärendet drev huvudpersonen en verksamhet som influencer utan bokföring och utan att deklarera inkomsterna, där en del av verksamheten bestod i att marknadsföra nätcasinon utan svensk licens. Tre anhöriga åtalades samtidigt för grovt näringspenningtvätt kopplat till transaktioner som sades dölja brottsvinster.
Spelinspektionen biträdde utredningen som sakkunniga inom spelområdet, vilket visar att myndigheten kan spela en viktig roll även i brottmål som drivs av andra myndigheter, i det här fallet Ekobrottsmyndigheten. Men det handlar fortfarande om ett enskilt, mycket uppmärksammat fall snarare än ett mönster av löpande lagföring.
Varför så få ärenden?
En del av förklaringen ligger i hur snabbt aktörerna anpassar sig. Spelinspektionens egna uppföljningar under 2026 visar att flera aktörer rättar sig så fort tillsyn inleds, vilket gör att ärenden avslutas utan formellt beslut. Det är i sig ett tecken på att påtryckning fungerar, men det gör också att statistiken över faktiska sanktioner blir missvisande liten i förhållande till hur mycket arbete som faktiskt läggs ner.
En annan förklaring är juridisk osäkerhet. Dagens riktningskriterium kräver att ett spel eller en marknadsföringsinsats visar sig rikta sig specifikt mot Sverige för att falla under lagen, vilket gör bedömningarna komplicerade och öppnar för överklaganden. Just detta är kärnan i det deltagarkriterium som nu är ute på remiss inför 2027. Om kriteriet blir verklighet ska ett spel anses tillhandahållet i Sverige så snart en person som befinner sig här kan delta i det, oavsett hur bolaget marknadsför sig. Det skulle rimligen göra det enklare att också fälla de som främjar sådant deltagande, eftersom bedömningen inte längre hänger på om marknadsföringen varit riktad mot Sverige.
Nya ledningen och nästa steg
Förändringarna i lagstiftningen sammanfaller med ett ledarskifte på myndigheten. Peter Knutsson, som tidigare arbetat som reklamombudsman, tillträdde som generaldirektör för Spelinspektionen i augusti 2026 efter Johan Röhr, som vikarierat sedan Camilla Rosenberg lämnade posten. Knutssons bakgrund inom konsumentfrågor och reklametik gör honom till en intressant person att följa i just främjandefrågan, eftersom mycket av det olicensierade spelets tillväxt hänger ihop med hur det marknadsförs.
Under andra kvartalet 2026 slutförde Spelinspektionen även en fördjupad analys av hur olicensierat spel marknadsförs mot svenska konsumenter, med kartläggning av allt från affiliatesajter och sociala medier till SMS och sponsrade sökresultat. Analysen är ännu inte offentliggjord i sin helhet, men myndigheten har varit tydlig med att marknadsföringen är en av flera vägar för konsumenten in till det olicensierade spelet, och att arbetet mot främjande därför förblir en prioriterad del av tillsynen.
Frågan är hur mycket som förändras i praktiken innan deltagarkriteriet är på plats. Ansvaret för mellanhänderna, alltså leverantörer och andra parter som får välja sida i förhållande till licenssystemet, ökar redan idag genom skärpt tillsyn, men de faktiska fällande besluten förblir få så länge dagens riktningskriterium gäller och tvister om enskilda ärenden dras ut i domstol.
Utfallet i Kammarrätten i Jönköping väntas bli vägledande. Vinner Spelinspektionen sina två överklagade ärenden stärks myndighetens ställning avsevärt inför den kommande lagändringen. Förlorar den istället båda blir det tydligt att det nuvarande regelverket har prövats och befunnits otillräckligt, vilket skulle öka trycket på att deltagarkriteriet och de skärpta främjanderegler som föreslås i samma promemoria verkligen genomförs som planerat från 2027.
