Sedan den svenska spelmarknaden omreglerades 2019 har ett tekniskt begrepp gjort att utländska casinon kunnat erbjuda spel till svenska konsumenter utan att bryta mot lagen, så länge de inte riktat sig aktivt mot Sverige. Nu ligger ett konkret lagförslag på bordet som ska sätta punkt för den lösningen.
Deltagarkriteriet har diskuterats i över ett år, men i februari 2026 skickades ett konkret förslag ut på remiss. Bakom förslaget står Marcus Isgren, ordförande för Allmänna reklamationsnämnden, som fick i uppdrag av finansmarknadsminister Niklas Wykman att se över spellagens tillämpningsområde.
Från riktning till deltagande
I dag gäller den grundläggande principen att ett onlinespel bara omfattas av svensk licensplikt om det riktar sig mot Sverige, till exempel genom svensk text, marknadsföring i svenska kanaler eller möjlighet att spela i svenska kronor. I dag omfattas bara spel som riktar sig mot Sverige av spellagen. Det har gjort det möjligt för utländska aktörer att undgå reglering genom att undvika svenska språket eller valuta, samtidigt som svenska spelare ändå kunnat delta.
Det är denna lucka som det nya förslaget ska täppa till. I promemorian som skickats på remiss föreslås att riktningskriteriet ersätts av ett deltagarkriterium, vilket i praktiken innebär att lagen gäller så snart personer i Sverige kan spela, oavsett hur bolaget marknadsför sig. Det spelar alltså ingen roll längre om sajten är på engelska, tar betalning i euro eller aldrig nämner Sverige i sin marknadsföring. Om en spelare som fysiskt befinner sig i landet kan registrera sig och delta, omfattas verksamheten av svensk spellag.
Betalningsförmedlare får svårare att gömma sig
Förslaget stannar inte vid definitionen av vad som är licenspliktigt. Förslaget innehåller även skärpta regler mot så kallat främjande, där betalningsförmedlare och administrativa aktörer ska kunna hållas ansvariga om de medvetet hjälper olicensierade bolag. Det innebär att det inte längre räcker att formellt vara registrerad utomlands för att undvika ansvar, om verksamheten i praktiken riktar sig mot svenska betalningsflöden.
En viktig detalj är den nya presumtionsregeln. En ny presumtionsregel gör dessutom att personer som bor eller vistas i Sverige antas verka härifrån när de förmedlar betalningar till sådana bolag, om de inte kan bevisa motsatsen, och lagändringarna är tänkta att träda i kraft den 1 januari 2027. Det flyttar bevisbördan och gör det svårare för mellanhänder att hävda att de agerat utomlands trots att kunden befunnit sig i Sverige.
Utredningen föreslår också skärpt straffansvar. Reglerna för olovlig spelverksamhet och främjande av olovligt spel ska anpassas till det nya deltagarkriteriet, vilket innebär att fler aktörer i kedjan runt olicensierat spel kan bli föremål för åtal, inte bara operatören själv.
Bakgrunden: en marknad som inte krympt tillräckligt
Förslaget kommer inte ur tomma intet. Spelinspektionen har under en längre tid pekat på att kanaliseringsgraden, andelen spel som sker hos licensierade aktörer, har fastnat på en nivå som inte motsvarar lagens ambition. Bakgrunden är att cirka 15 procent av spelandet i den konkurrensutsatta delen av marknaden fortfarande sker hos olicensierade aktörer, och kanaliseringsgraden uppskattades till 85 procent under 2024, jämfört med 86 procent året innan.
Myndigheten har samtidigt föreslagit kompletterande åtgärder utöver själva lagändringen. I en rapport till regeringen föreslår myndigheten bland annat hårdare regler kring betalningsförmedling, affiliate-marknadsföring och sökträffar som leder till spel utan svensk licens. Det ligger i linje med tidigare analyser av hur olicensierat spel marknadsförs mot svenska konsumenter, via allt från influencers till sponsrade sökresultat.
Ett pussel av åtgärder
Deltagarkriteriet är inte den enda pusselbiten som fallit på plats under 2026. Redan den 1 maj trädde ett utökat kreditförbud i kraft, som innebär att licenshavare och spelombud inte längre får tillåta att spel finansieras med krediter. Samtidigt har Spelinspektionen fortsatt sitt arbete med förelägganden mot webbplatser och betalförmedlare som gynnar olicensierade aktörer, ett arbete som domstolen gett myndigheten rätt i vid flera tillfällen.
Det finns också en tydlig linje mellan det nya deltagarkriteriet och myndighetens tidigare rekommendationer om geoblockering och betalstopp som verktyg mot olicensierade casinon. Med ett bredare tillämpningsområde blir det enklare att motivera varför en aktör ska blockeras, eftersom det inte längre krävs bevis om att verksamheten aktivt riktat sig mot Sverige, det räcker att svenska spelare kunnat delta.
Samma logik syns i hur trycket förskjutits mot hela leveranskedjan snarare än bara de synliga casinosajterna. Precis som leverantörer av spelprogramvara tvingas välja sida gentemot licensierade och olicensierade marknader, riskerar nu även betalningsförmedlare och administrativa tjänster att dras in i ansvarskedjan om deltagarkriteriet blir lag.
Kritik kvarstår
Inte alla är odelat positiva. Flera remissinstanser har invänt mot förslaget, bland annat med hänvisning till frågor om svensk jurisdiktion och att kriminaliseringen blir mycket långtgående när det räcker att en spelare tekniskt sett kan delta, oavsett om bolaget överhuvudtaget känner till att svenska kunder använder tjänsten. Andra bedömare pekar på att de grundläggande skälen till att spelare söker sig utomlands, som strängare bonusregler och begränsningar för casino och odds, inte berörs av förslaget. Så länge de skillnaderna finns kvar är det osäkert hur mycket ett utvidgat tillämpningsområde i praktiken kommer att förändra spelarnas beteende, även om det ger Spelinspektionen fler juridiska verktyg att arbeta med.
Om riksdagen går vidare med förslaget väntas lagändringarna träda i kraft den 1 januari 2027. Fram till dess pågår beredningen i Regeringskansliet, där remissvaren ska vägas samman innan en slutgiltig proposition kan läggas fram.
