Den svenska spelmarknaden väntar på besked om ett av de mest konkreta förslagen som lagts fram på flera år inom spelansvar. Frågan handlar om något så vardagligt som autospel i nätcasinospel, men remissvaren visar att synen på hur hårt funktionen bör regleras skiljer sig kraftigt mellan forskare, myndigheter och branschen själv.
Spelinspektionen har skickat ut två omfattande regelpaket på remiss som kan påverka hela den svenska spelmarknaden, med förslag som omfattar både nya krav på spelansvar och uppdaterade tekniska regler för licenshavare. Myndigheten vill ersätta de nuvarande föreskrifterna från 2018 med ett nytt regelverk som tydligare definierar hur svenska casinon ska identifiera och hantera överdrivet spelande. Bakgrunden är att myndigheten anser att dagens regler inte längre ger ett tillräckligt skydd, samtidigt som spelandet online har ökat och spelproblem fortsatt utgör ett folkhälsoproblem.
Autospel begränsas, men till hur mycket?
I förslaget till nya spelansvarsföreskrifter föreslås att autospel, funktionen som gör att en spelare kan ställa in att ett visst antal spelomgångar ska spelas automatiskt, begränsas till högst 60 spelomgångar åt gången. I dag finns ingen särskild reglering av autoplay i Sverige, vilket betyder att spelbolagen själva har kunnat bestämma hur funktionen ska fungera och vilka begränsningar som ska gälla.
Att funktionen är utbredd råder det inget tvivel om. Enligt Spelinspektionens egen undersökning har 44 procent av de spelare som spelat kommersiellt onlinespel använt autoplay, och bland personer som spelar nästan dagligen är andelen betydligt högre, 81 procent. Myndigheten skriver också att autoplay är mer än dubbelt så vanligt bland spelare i åldern 18 till 29 år jämfört med äldre spelare.
Intressant nog har Spelinspektionen tidigare övervägt en betydligt hårdare linje. Myndigheten har tidigare varit inne på en hårdare linje, och i ett tidigare remissförslag föreslogs att autoplay skulle förbjudas helt. Att förslaget landade på ett tak istället för ett totalförbud är just det som nu retar upp forskare på det ena hållet och skapar oro hos branschen på det andra.
Forskare vill gå längre
Stockholms universitet lämnade sitt remissvar den 10 augusti och är i grunden positivt till att reglerna blir mer bindande, men anser att flera delar behöver skärpas för att omsorgsplikten ska få verklig effekt. En av de tydligaste invändningarna gäller just autoplay, där universitetet anser att funktionen bör förbjudas helt och hänvisar till att flera andra länder redan har infört förbud mot den.
Argumentet från forskarhåll är att funktionen minskar antalet aktiva beslut och gör det möjligt att spela stora mängder på kort tid, och att ett tak på 60 omgångar därför inte bedöms ge ett tillräckligt skydd, särskilt i spel med kort tid mellan varje insats.
Universitetet stannar inte vid autospel. Som jämförelse lyfter man de betydligt kortare tidsgränser som används inom banksektorn och föreslår att spelkonton ska loggas ut automatiskt efter fem minuters inaktivitet, vilket enligt remissvaret skulle minska risken för obehörig åtkomst. Liknande krav har diskuterats i andra nordiska länder, något som beskrivs närmare i artikeln om hur Finland valt en betydligt hårdare väg i sin spelreglering.
Branschen vill se en riskbaserad modell
På andra sidan av debatten står Branschföreningen för Onlinespel, BOS, som representerar de licensierade operatörerna. Föreningen vill se omfattande ändringar i Spelinspektionens förslag och välkomnar moderniseringen, men anser att flera krav saknar tillräcklig motivering. Kritiken gäller bland annat automatisk utloggning, gränsen på 60 autospel och riskindikatorer, och BOS argumenterar i sitt remissvar för en mer riskbaserad modell där spelarnas beteende bedöms som en helhet istället för att enskilda gränsvärden får för stor betydelse.
Enligt föreningen är det inte ett enskilt krav som är problemet, utan hur alla nya regler samverkar. Förslagen omfattar bland annat elektronisk identifiering vid inloggning, återkommande informationsmeddelanden, information om samlade förluster, automatisk utloggning och begränsningar av vissa spelfunktioner, och enligt BOS riskerar kombinationen att skapa betydande friktion även för spelare som inte visar några tecken på problemspelande.
Ett enskilt bolag som LeoVegas har också lämnat synpunkter. Bolaget stödjer ambitionen att stärka konsumentskyddet, men efterfrågar regler som i högre grad bygger på den enskilda spelarens risknivå, och framhåller i sitt remissvar att kraven bör vara proportionerliga.
Uttag som inte går att ångra
Autospel är inte den enda funktionen som föreslås bli hårdare reglerad. Ett annat omdiskuterat förslag gäller så kallade reverse withdrawals, alltså möjligheten att avbryta ett pågående uttag och föra tillbaka pengarna till spelkontot, en funktion som länge kritiserats av experter eftersom den kan leda till att spelare snabbt återgår till spelande med pengar som redan var på väg att lämna kontot.
Bakgrunden är att spelare har uttryckt misstankar om att operatörer medvetet dröjer med uttagen i hopp om att kunderna ska avbryta dessa, och genom att förbjuda avbrutna uttag finns nu inga incitament från licenshavare att dröja orimligt länge. Frågan hänger även ihop med en bredare diskussion om hur nätcasinospel förhåller sig till resten av den licensierade marknaden, ett ämne som tas upp i artikeln om varför nätcasino länge setts som marknadens svagaste länk.
Vad händer nu
Remisstiden avslutades den 10 augusti och de inkomna yttrandena publicerades samlat av BOS den 18 augusti. Spelinspektionen ska nu gå igenom synpunkterna och avgöra om formuleringar eller enskilda krav behöver ändras, och förslaget innebär att de nya föreskrifterna ska börja gälla sex månader efter att myndigheten fattat sitt beslut. Något beslut eller slutligt datum för införandet har ännu inte presenterats.
Diskussionen om var gränsen mellan konsumentskydd och kanalisering ska dras är knappast ny på den svenska spelmarknaden. Samma spänning återkommer i flera andra pågående processer, till exempel i arbetet med att få fler spelare att stanna inom det licensierade systemet trots skärpta regler. Spelinspektionen har själv varit tydlig med att man inte ser risken för att spelare lämnar licensmarknaden som ett skäl att sänka konsumentskyddet, en hållning som sannolikt kommer att prövas ytterligare när de slutliga föreskrifterna om spelansvar presenteras.
